Sååå nyttigt!

Idag har vi ägnat mycket tid åt träning ronja och jag. Började med att passivitetsträna och se hur det går till på en lydnadstävling. Det såg inte alls så svårt ut där på sidan om och Ronja skötte sig bra utan så mycket pip och stress! Fulla av självförtroende åkte vi sen på träning. Idag hade vi planerat en serie av h'ändelser som vi videofilmade. Ronja och jag skulle träna fritt följ i ett U, en enkel markering och avsluta med en inkallning. Vi hade en super bra uppvärmning och gick sen och tittade på Svante och Ville, åh så duktiga dom är!!! Så var det då vår tur! Men nu har ngot hänt, nån stans på väg ut på plan tappar vi kontakten, fria följet fungerar inte alls, efter ett par steg sticker Ronja på en "liten kolla läget tur" hm ingen höjdare precis. Sen går väl apporteringen bra men avlämningen trasslar och vid inkallningen har hon svårt att släppa fokus från Boa som håller i en dummy!!! Det känns som jag ligger steget efter henne och vi jobbar inte tillsammans.  Den nya miljön och situationen i sig stör samt att jag inte är som "vanligt". Bara det att det står någon på plan och kommenderar är ur jobbigt och att blanda lydnasmomenten med en apportering blir ju super svårt då Ronja är vansinigt taggad när dummisarna kommer fram och hon vet inte hur fort hon ska hämta in dom och att då vänta på mina kommandon är ju helt onödigt, hon fixar ju det här på egen hand och glömmer liksom bort att jag också vill vara med i leken. Blir nog till att bryta ner momenten i bitar och träna varje liten bit varförsig och sedan sätta ihop det till en helhet, tror jag just nu ialla fall. Hur som hellst var det en väldigt nyttig träning även om det inte alls blev som jag hade tänkt men nu känns det ändå bra och stimmulerande att veta vad vi behöver träna mer på ................................Det finns att göra ett tag till. Jag glömmer också ofta bort att hon är bara ett år och tre månader, så vi har ju låååång tid kvar att jobba ihop oss.  Så önskar jag ju också att skendräktigheten kunde ge sig ...